Igår handlade jag på Willys medan Nisse hämtade middagspizzorna. Under tiden jag väntade på honom utanför affären kom en liten kille fram till mig.

Killen: Kan jag få ditt nummer?
Jag: Nej?
Killen: Varför inte?
Jag: För jag är inte intresserad.
Killen: Men det är jag?
Jag: Jävla otur.
Killen: Ja, för mig är det det. Men när jag visar intresse för dig kan du väl visa lite intresse tillbaka.
Jag: Jag har en pojkvän.
Killen: Men schyssta, kan jag få ditt nummer?
Jag: NEJ!

Killen går hundra meter bort, vänder sig om och skriker: Du är ändå för gammal för mig din jävla **** (hörde inte sista ordet).

Sedan står jag och tittar mot vägen där Nisse bör komma med bilen. Tittar ditåt i kanske tio minuter när jag ser att killen kommer tillbaka.

Killen: Du verkar ju ganska intresserad faktiskt.
Jag: Jaså?
Killen: Ja, du tittar ju på mig hela tiden.
Jag: Jag tittar mot vägen?
Killen: Men vi sitter där.
Jag: Jag tittar efter min pojkvän.
Killen: Ah, men schyssta, kom igen, ge mig ditt nummer?
Jag: N E J !
Killen: Snälla?
Jag: Nej, jag tycker du ska gå hem och sutta på nappen istället.

Killen börjar svamla något om att han sover om natten.

Killen: Men vadå, vet du hur gammal jag är?
Jag: Nej.
Killen: 17!
Jag: Okej.
Killen: Hur gammal är du då?
Jag: 22.
Killen: Du ser, det är ju inte en så stor skillnad.
Jag: Du skrek innan att jag var för gammal ändå.
Killen: Men kom igen nu, ge mig ditt nummer.
Jag: NEEJ!

Och här kom Nisse, vilket resulterade i att killen ställer sig bredvid bilen med ryggen mot oss, lutar sig framåt och skakar på rumpan.

För det första: vad fan hände?
För det andra: vad är det med dagens snorungar?