Fyra minuter fick jag med handledaren och sen var det bara till att vända och spendera en och en halv timme med att åka hem igen. Bitterf*ttan i mig tog fart och jag fick öva djupa andetag. Det värsta är att hon har såväl mobilnummer som mailadresser till både mig och min skrivkompis. Men nej, hon väntar tills jag är där innan hon berättar, trots att hon vetat hela morgonen att hon inte hade något att ge oss.

Och det kan jag säga: det är inte alltid djupa andetag hjälper.