Det blev en sen tur till Östersjö, men vi fick se Dana Fuchs Band spela de låtarna vi älskar mest. Hennes röst hade jag definitivt inte tackat nej till. Inte utseendet heller för den delen.

Köpte kolor och en belgisk våffla som fick min mage att leka cowboy. Men jag klarade mig, inga kräkreflexer här inte.



(ni får vrida på huvudet)