Tre timmars promenad och mina fötter har varit döda sedan dess. Har varit på en åktur med mamma, fixat lite inför påsk och hämtat lite paket.

Slängde mig in i duschen när jag kom hem, har parkerat asen i soffan och där planerar jag att den ska vara hela kvällen. Underbar start på lovet (som jag ännu inte riktigt fattat att jag har).

Idag spenderade jag tre timmar i bilen och en timme i skolan. Det var det mest effektiva grupparbetet jag någonsin varit med om, och det var underbart!

Nu tar jag påsklov, och inleder det med en långpromenad med Carin.

Jag hade tänkt skriva hela texten här. Har till och med gjort det en gång. Men jag ska inte ha det så.

Idag, för första gången på länge, finns en låt som har gått på repeat i säkert en timme nu. Lars Winnerbäck - Låg. Texten finns här

De senaste 20 minutrarna har jag spenderat med att försöka spara ner delar av mitt arbete till morgondagen. För varje mapp jag ska in på har datorn behövt ladda minst 5 minuter. Så har det aldrig varit innan. Det är inte bra.

Funderade på att börja dagen med en runda i Västramark. Men planerna fastnade vid funderingsstadiet. Satt och glodde ut genom köksfönstret i nära en timme. Inte riktigt pepp idag.

Funderade halva natten på hur jag ska göra med Tuffis. Min äggallergi är tydligen anledningen till att jag ibland får reaktioner i närheten av henne. Ska tydligen vara något äggviteämne i vissa av hennes färger på något vis. Det bästa vore att sälja henne, men jag vet att jag aldrig skulle fixa det. Jag får tänka vidare. Blev inte mycket sömn på grund av detta.

Halva morgonen har jag funderat på mitt rum. Jag är sugen på förändring. Jag vill ha ett riktigt skrivbord att kunna sitta vid,att ha datorn på och ändå ha plats över att sitta och skriva, sätta upp lampor, ha lite böcker, ha plats för allt som nu ligger överallt och ingenstans. Kanske sälja hörnsoffan, skaffa en tresits, sätta tuffis vid kaminen och ha hela fönsterhörnan till ett sånt där bamsehörnskrivbord? Datorn i ena hörnan och en skrivplats i andra?

Usch vad jag tänker på onödigheter, jag har läxa att göra.

Nitton ljus tända i rummet, tossarna på, mjukiskläder och total ensamhet.

Det är vad jag kallar myskväll.

Jag klagar på den, jag gnäller om den, jag hatar den, jag vill skrota den och jag vill slå sönder den. Få saker får mig så frukansvärt irriterad som min bil. Men idag älskar jag den.

Den tog mig hemifrån till Sanna där hon, jag och Ola tittade Freaky Friday och Törnrosa. Den tog mig hem därifrån igen och den ska ta mig tillbaka till stan, plocka upp Nils och tillbaka hem igen.

Den är min frihet. Den är min bil.

(usch, kändes poetiskt, icke min mening)

Är precis hemkommen från Sannas där hon, jag och Johanna tittade på klassiska Alice I Underlandet och Bernad Och Bianca. Frossade som idioter i godis också, ibland får man. Jag får lite oftare. Vi kompenserade med vatten istället för Cola.

Det var ren självbevarelsedrift som fick mig att köra hem nu. Hör och häpna: jag är trött.

Jag är så vansinnigt trött på att alltid vara trött. Vad ska jag göra för att få bukt med detta?

I onsdags satt jag och Nisse och pratade om vägen till Fågelmaras Fågelklinik.

Jag: Ja, men då är det ju ganska enkelt. Jag kör rakt fram och svänger höger.
Nils: Eh.. Malin.. Det där är vänster.

Detta mobbades jag sedan för, vilket påminner mig om att samma kväll, någon timme senare, satt vi och snackade om buggen. Nisse tyckte att han kände igen en av tjejerna där som en av sina grannar.

Nils: Ja, men är inte hon min högra granne direkt till vänster?

Tanken var att jag skulle jobba en heldag idag. Men chefen hade fått ihop det så att jag kunde gå vid lunch, så 11.30 lallade jag hemåt.

Nisse och jag ska fira detta med en sväng på stan och en promenad. Ikväll bär det av till Sanna för skitsnack och disneyfilm. Det är fint.

Imorse när jag gick omkring med min städvagn kom jag på mig själv med att omedvetet träna på kickar som vi lärde oss på buggen igår. Det var lite skrämmande.

För övrigt är jag helt slut efter dagen, och kommer säkerligen ligga utslagen vid nio. Minns inte ens sist det hände. Minns å andra sidan inte heller när jag hade en såhär hektisk och lång dag förr. Kanske går lite hand i hand?

Fötterna värker, huvudet värker, ögonen värker och jag ska jobba om sju timmar.

Ett knäckebröd, diska och fixa frukost samt lunch till morgondagen sen säger jag godnatt.

Imorgon kommer bli en förjävla tuff dag. Jobba mellan 6 och 11, åker från statoil till växjö 11.30, skola 13-15, hemma vid statoil 16.30, ut till Fågelmara och hämta fågelmat (passligt), hem och lämna fågelmaten till Tuffis, in till stan och sen lär jag inte göra mer än att äta och sova. Längtar redan till den stunden.

Jobbet var inte fullt lika uppskattat idag när klockan ringde som det var igår när jag fick beskedet. Såhär i efterhand känns det dock bra.

Är trött som ett fån, satte mig i soffan för fem minuter sedan och har redan nickat till ett par gånger. Jag kommer däcka på buggen.

Receptet finns här

När jag gör mat och har tid att leka blir det grönsaker och grytor. Detta ska bli spännande.

För första gången sedan jag började på sjukhuset 2007, ringde chefen mig idag och frågade om jag ville jobba onsdag, torsdag och fredag. Annars jobbar jag bara över sommaren och julen, nu blev det mitt i och det känns SKITBRA!

Pengar, pengar, pengar, pengar!

Studsar runt på små moln i lägenheten (några stora hade inte fått plats), sjunger och är allmänt skitlycklig!

Jag är gnällig, jag vet. Men hela dagen har jag haft huvudvärk och känt mig allmänt olustig.

Usch på det

Har man varit duktig ska man belönas. Jag har varit duktig idag.



Gorgonzola, oliver, tomater, paprika, champinjoner och oxfilé.

Pappa och jag tog tag i våra bilar idag. Avfettade, tvättade, skurade av instrumentpanelen och tvättade rutorna inifrån. Känns rikigt bra, och hela grejen var i sig ett stort vårtecken. Dessutom såg jag denna filur på däcket:

Upptäckte förvisso att stackarn var stendöd, men ändå.

Igår var jag och mamma på stan. Jag köpte porrengöringstejp och med mitt fantastiska försäljningssnack fick jag även mamma att köpa. Idag ska hon prova den första en över näsan.

Pappa: Tänk om den blir svår att ta bort?
Mamma: Äh, jag har ju fött barn. Vad är då detta? En tejpbit över näsan?
Pappa: DU! Det kan vara jävligt!

Jag har bakat kanelbullar. JAG har bakat kanelbullar. JAG har BAKAT kanelbullar. JAG har BAKAT KANELBULLAR! Vet ni? JAG HAR BAKAT KANELBULLAR.

Och jag är en naturbegåvning, de blev supergoda!

Detta kompenserar nästan för den missade buggtävlingen. Nästan. Såhär efter fjärde bullen.

Åh, gott gott gott!

Bitterheterna avlöser varandra.

Imorgon har buggledarna tävling ute i Vedeby och när jag för en gång skull verkligen vill se något är det ingen som kan ställa upp och följa med.

Istället ska mamma och jag baka bullar. Och jag tänker föräta mig.

Vår lärarsida, där vi skickar in alla uppgifter, valde idag att strejka. Och den gör det fortfarande. Det är inte bra.

Ni vet min munspricka? Som blev ett utslag? Som spred sig över halva kinden? Som jag fick kräkkäka penicillin för? Som jag fick tvätta med alsonlösning? Guess what? It's back.

I fredags tog jag sista penicillinpillret och munnen såg fin ut. På måndagsmorgonen började det klia. På kvällen var det rött. I tisdags var det hudflagor runtomkring mungipan. Igår morse hade jag en varklump där och på kvällen hade det börjat sprida sig.

Ringde vårdcentralen direkt, vägrar se ut som jag gjorde. Imorse var jag där. Dom chansar på att det är svamp och låter mig behandlas mot något de inte är säkra på. Skitbra.

Så de kommande två veckorna ska jag svampbehandlas. MED FOTSVAMPSKRÄM I MUNGIPAN. Så ofräscht. Jag äcklas av mig själv och jag vägrar fest, vägrar visa mig offentligt med fotsvampskräm i nyllet.

När (OM) munnen blir fin ska jag behandla ytterligare fem dagar. Vi snackar alltså tre-fyra veckors fotsvampskrämsbehandling i ansiktet.

Jag. Är. Så. Jävla. Bitter.

Idag har jag kollat oljan på min bil.

Själv.

Detta är ytterligare en kan-själv-sak som jag nu kan lägga till min enorma Vet-Hur-Lista:

Jag vet hur jag ska tvätta bilen.
Jag vet hur jag ska vaxa.
Jag vet hur jag tankar (på Preem vid Motellet)
Jag vet hur jag kollar luften i däcken.
Jag vet hur jag startar, växlar, kopplar, gasar och bromsar.
Och numera: Jag vet hur jag kollar oljan.

Kände mig som en riktig bildoktor när jag stod där ensam med huven uppfälld, kikade på oljestickan, rynkade på ögonbrynen och mumlade "inte bra" för mig själv. Duktig Malin.

Nästa steg: Lära mig hur jag fyller på olja.

Imorgon.

Dagens lärdom var jobbig nog.

Nils ska vara snäll idag. Han ska bjuda mig på Tacogratäng med Nachochips.

Det var bara ett par saker som fattades, och kunde jag vara supersnäll och handla dem? Självklart! Vad behövs?

Majs.
Nachochips.
Creme Fraiche.
Paprika.
Purjolök.
Tacosås.
Krossade tomater.

Vad hade vi innan? Köttfärs och riven ost. Skönt när man slipper anstränga sig.

Längtar dock till maten, den är galet god.

Idag hade vi en heldag om missbruksrelaterade problem, i huvudsak i år nio. Intressant? Ja. Nödvändigt? Nej.

Efteråt körde jag hem. Lämnade pendlarvän vid Statoil och körde vidare. Kände mig ganska läcker när jag satt i mina (förvisso skitfula) solbrillor i strålande solsken rakt in i bilen och skrålade med min tonlösa stämma till diverse ABBA-låtar.

Fint.

Nu har min dator varit påslagen i två veckor i rad. Kanske dags att låta stackaren vila upp sig lite? Ska stänga av lilla pyret inatt.

Imorgon är det skoldag igen. Efteråt ska Folle bjuda mig på korvstroganoff, fint.

Världens i särklass vackraste kopp (bilden gör den INTE rättvisa).
En kopp som gör mig lycklig av att tänka på den.
En kopp som rymmer alldeles lagom mycket te.
Min drömkopp. Jag ska köpa fler.

Här kommer världens mest onödiga gnäll, men jag måste få det ur systemet.

På varje fest under 2009 gick jag omkring och var bitter över att Nivå hade 87årsleg. Hela min umgängeskrets, utom Sanna, trallade glatt in där och jag och Sanna fick roa oss bäst vi kunde på Playbar eller PM.

Och så kom slutet på året och jag tänkte hela tiden "Efter nyår kommer jag också in, då kan Nils och jag ÄNTLIGEN festa tillsammans på riktigt".

Nyår kom och vi var där ett par gånger. Nu är det mars och Harrys har öppnat.

Återigen 87årsleg, ett år för mycket. Återigen kommer jag och Sanna hänga utanför som två nollor eller springa och roa oss bäst vi kan själva på alla ställen ingen vill vara på eftersom alla andra kommer in på Harrys.

Sanna och jag har förvisso oftast skitkul tillsammans, men ändå speciellt när hela gänget är ute och faktiskt är tillsammans.

Detta är jag bitter över. Som fan.

Malmö var supermysigt, shoppade, promenerade, spelade och hade det mysigt!

Väl hemkomna släppte jag Nils i stan, körde hem till moster, kikade melodifestivalen och åt gottesaker. Dock vann fel låt, Salem borde vunnit utan tvekan. Well.. Sverige. Det är allt som behövs sägas.

Nu sitter jag och skrattar åt småpojkarna som är helt absorberade av Guitar Hero. Hälften av det jag säger sägs till döva öron och förblir obesvarat. Åh. Pojkar små.

Barnkalaset var supermysigt, även om Lilla sa att jag lät som en gris när jag skrattade och Stora var lika överallt som vanligt.

Nu blir det guitar hero för att avrunda kvällen.

Kom hem från skolan för tjugo minuter sedan, rusade och köpte present till barnkalas och sitter nu och ska försöka se lite vettig ut innan det är dags att bege sig.

Och ändå trycker jag in tid för bloggande. Beroende? Kanske.

Igår skrev  jag allt utom diskussionsdelen på min fältstudie. Tappade motivationen fullständigt när jag skulle börja med den och kände att jag ändå inte fick något gjort.

Imorse, nu precis innan skolan, skrev jag klart den. Vem trodde att jag skulle hinna det? Inte jag. Jag är glad! Nu blir det snart skola, därefter stan, snygga till sig lite och sen barnkalas!

Babysis befinner sig i Spanien, har gjort det nästan sju veckor och ska stanna nästan fem till. Om jag inte minns galet?

Idag fick jag ett vykort där hon visar upp sin poetiska sida:

Jag vet att vi bråkar
jag vet att vi svär
Syskon vi är
och du vet att jag håller dig kär
Jag önskar att vi umgåtts mer
men det är väl så när man blir fler
När jag nu är borta
vill jag inte att du blir en råtta
Jag vet  att du kan få fnatt
men bjud istället mamma och pappa på ett skratt
Jag vet att du finns
och jag vet att du minns
Du är nog ändå bäst
utan att vara häst!

Åh lilla Emma, ibland är du för söt! Puss på dig babysis!

Dagen påbörjades med en fältstudie (jag SKA arbeta på kungsmarkens förskola någon gång), och därefter in till stan och ta hand om tvätten. Började skriva på uppgiften och så räddade Hanna mig med en sväng på stan.

Nu har jag diskat, Nils kom och vi ska glo tv lite innan maten!

Ikväll blir det bugg och sen kommer jag däcka, jag är TRÖTT. Redan.. Tråkig jag är.

Idag är jag trött och vill sova.

Givande fakta? Nej. Men fakta jag inom några minuter kommer omvandla till verklighet. Lite hokuspokus såhär framåt kvällningen.

Boken som jag valde till min skönlitterära skoluppgift känns ganska.. felvald. Åldersgrupp mot högstadiet och uppåt, knark och alkohol i varje hörn, svordomar, könsord och fula formuleringar. Allt är felinriktat, inget kan jag arbeta med.

Samtidigt känns det inte som att jag kan sluta läsa boken nu. Tänkte läsa klart den, prata med lärarna och eventuellt välja en ny bok sen. Tror jag hinner. Eller ja. Jag hinner.

Berättade förresten om mitt förslag om en MalinMobil för Nils. Han tyckte att det räckte med sin privata mobil och jobbmobilen. Han tyckte att en tedje mobil, en MalinMobil, skulle bli krångligt.

Det krångliga är att nå honom, inte att svara i en tredje mobil.
Fast han är gullig som få, min lilla Nils.

I sju fall av tio när jag ringer Nils låter det såhär:
"Abonnenten du söker är upptagen i ett annat samtal".

I två fall av tio låter det såhär:
"tut tut tut tut tut tut tut tut tut tut Välkommen till Eurovoice, som tillhör..."

I det otroligt ytterst sällsynta fall där Nils faktiskt svarar är han ofta upptagen med annat, vilket leder till att det låter något som det här:
"Mm.. Mm.. Mm.. Eh.. Mm.. Jag måste fortsätta nu. Hej"

Vilket det blev idag?
"Abonnenten du söker är upptagen i ett annat samtal"

Jag kommer tvångsköpa en till telefon till honom snart, och i den ska han svara VARJE gång jag ringer, punkt slut.

Kom precis hem från skolan och en uppgift är nu helt klar och avbockad. Min plan om att gruppen diskuterar och jag skriver gick alldeles lysande, även om jag hoppade in med lite inlägg då och då.

Och badmintonen igår gav precis det jag fruktade. Jag har ont ont ont, och det känns skönt skönt skönt. Min kropp behöver lite muskler.

Sitter och äter vindruvor nu och fick ett övermänskligt sug efter vinbär. ÅH VINBÄR! Var hittar man sånt nu?

Två dagar utan att jag bombaderat bloggen med alllt oviktigt som sker i mitt liv. Det är avhållsamhetsrekord i alla kategorier vad det gäller mig och bloggande. Illa!

I lördags åkte jag till Nils, vi åt gott och kikade melodifestivalen tillsammans -änglahan. Efter ett tag kom Folle över och så spelade vi GuitarHero till klockan var två, då jag däckade i soffan och tvångsförflyttades till sängen under ljudliga protester. Somnade om i samma stund som huvudet nådde kudden, och Nisse och Folle spenderade ytterligare en timme med hög musik, skratt, skrap i golv och allmänt gapande utan att jag så mycket som ryckte i ögonlocket. Trött? Lagom.

Idag började vi  dagen med badminton. Jag kammade hem förlust efter förlust, men med tanke på hur mina lår och min stackars ickebefintliga rumpa känns redan nu är jag nog den egentliga vinnaren. Vågar inte tänka på imorgon.

Efter badmintonen gjorde mamma och pappa mig till världens lyckligaste och bjöd på kroppkakor. Detta avrundades med ett par vändor skitgubbe (Nils blev ärke, vad annars?) och sedan hade jag och mamma kroppsvård. Dock icke tillsammans, något mamma betonoade väldigt väl innan.

Kvällens spenderades med mamma framför Luftslottet Som Sprängdes, otroligt bra film. Mamma tittade in i väggen med pekfingrarna i öronen vid de läskiga tillfällena och det hela var väldigt roligt.

Nu ligger jag i sängen, fräsch som få, och kom på att jag har en jäkla massa att läsa och förbereda inför morgondagens seminarier. Äsch, de diskuterar och jag skriver. En jäkligt bra kombination.

Måste bara förtydliga: Jag har  Ä L S K A T  min helg.

En seg dag som avslutas med Cola, TV och slöpluggande.
Var det inte jag som skulle ta tag i mitt liv?
Imorgon.

Jag lever!

Jag har varit duktig och pluggat idag.

Därefter tänkte jag göra något fint för Nils, typ överraska med lite goda kakor eller något. Jag vet att han älskar choklad med kaffet, så efter maten plockade jag fram ett fat negerbollar. Behöver jag säga att han blev lycklig? Inga avancerade kakor, men goda, enkla och uppskattade.

Vet ni hur han tackar mig?

Efter buggen gnäller han om att han inte kunde koncentrera sig, att han tänkte på annat, var frånvarnade och inte visste vad han gjorde (en känsla som för övrigt fanns hos mig också).

Nils: Vet du vad det var? Det var säkert dina negerbollar som satte sig i huvudet. Du ska inte tvinga i mig sånt! (här bör nämnas att han inte slutade äta ens för att andas när fatet sattes fram, jag tvingade INTE honom)

Åh, hjärtat. Jag tycker om dig också.

Hemkommen från yogan precis när Nils blev klar med maten, har diskat undan och nu peppar vi med Edguy på högsta volym. Nisses version av högsta volym. Dövvolym.

Snart ska jag dricka chokladkaffe och sen blir det bowling.

Detta blir en fin kväll.

Jag hade varit vaken en minut när första tjänsten inkallades. Fyra minuters vakenhet senare så kom andra. Och efter totalt nio minuters vakenhet kallades den tredje tjänsten in.

Gillar inte det sjätte sinnet folk verkar ha om när jag är bokningsbar.

Nu ska jag snart till vårdcentralen och på mitt utslag kollat. Äntligen.

Nils: Åh, vad här inne luktar gott!
Jag: Jaså?
Nils: Det luktar.. typ.. Bränd ostsås!

Varför ska vädergubbarna alltid utfärda varningar när jag ska köra?

Har precis ringt vårdcentralen, orkar inte se ut såhär längre. Konstigt nog lockar mitt utslag kring munnen intressenter, och även fast jag känner mig som ett observationsobjekt kan jag inte låta bli att bli lite smickrad, på något sjukt sätt.

"Men OJ, vad intressant, gud, det vill jag se, jag är så fräck att jag bokar in dig på mig".

Ni ser, de slåss om mig. They all want me!

Så imorgon är det dags.