För övrigt är detta en jobbig dag. Jag är från och med imorgon arbetslös (förvisso bara för två och en halv veckas tid, men ändå) och mitt vik på älskade Myggan har slutat. Jag höll ihop under turen runt huset för att säga hejdå på alla avdelningar, men väl tillbaka på Myggan brast det. Det bästa var ändå att mina kollegor tog det som ett bra betyg till dem.

Åh, vad jag kommer sakna mina älskade Mygg.

Jag bakade ju bullar igår. Det gör jag nog aldrig om på kvällskvisten igen. Började vid sjutiden och de j*vlarna var inte i frysen förren klockan ett, och då skulle jag upp vid sex. Dessutom tog det en timme innan jag somnade pga hosta som vägrar försvinna.

Jag har en konstig grej för mig. När Nils är hemma ligger jag gärna i soffan och gör ingenting, men så fort han är iväg får jag dille på att göra saker. Idag har jag jobbat, legat på stranden, ringt viktiga samtal, fixat med jobbet, förberett papper till jobbet, bakat två satser kanelbullar, duschat och återigen plockat lite i lägenheten (med betoning på lite). Planen var även att jag skulle tvättat fönstrena men eftersom min energi börjar tryta gör jag bara klart bullarna innan jag hoppar in i duschen och slutligen bäddar ner mig. 

Sista jobbdagen imorgon och sedan är jag arbetslös i 2,5 veckor. Har span på en resa som jag ska övertala Nils att åka med mig på. Annars ska jag bara leva livet och ha det bra! Det förtjänar jag faktiskt.

Lite tragiskt är det också att jag, efter fyra år på sjukhuset under alla ledigheter jag hade, faktiskt saknar att gå och städa. Speciellt saknar jag att städa på psykiatrin, vad säger det om mig egentligen?

Bilen tvättad, tvätten tvättad, disken diskad och lägenheten är i någorlunda bättre skick än utgångsläget. Städningen fortsätter när jag har ork och lust nästa gång. Nu blir det en sen dusch (klockan sprang iväg när jag var duktig) och sedan en alltför sen sänggång.

Man måste älska att morbrors vinbär har mognat. Nästan lika mycket som man måste hata de nedrans fåglarna som misstar min bil för ett dass, trots att det finns hundra risigare bilar på gatan. Tio bajsar kom under natten till idag.

Då var man återigen gräsänka. Jäkla kille man hittar till att flänga runt. Bakom sig lämnar han mig i en ostädad lägenhet med tom kyl och frys. Dessutom ringer han för att han glömde räkningarna, och jag upptäckte samtidigt att jag inte hämtat mina 250:- från telenor. Detta kommer bli en mindre lyckad dag, det känner jag på mig.

Förkylningen är inte fullt så illa som den var igår, men riktigt människa är jag inte ännu. Ska skära upp det sista av vattenmelonen och försöka trycka i mig några extra C-vitaminer innan jobbet drar igång igen. Har ännu en sen-tur, men resten av veckan slutar jag tidigt så jag ska inte klaga. Tre dagar kvar i Hässlegården dessutom, vemodigt är bara förnamnet.

Har världens sovmorgon och har spenderat den vid frukostbordet med Nils. Blir man gräsänka för en vecka framöver får man göra det bästa av tiden som är kvar! Vädret ser ut att bli härligt i veckan, så jag ska nog njuta ändå! 

I fredags firade familj och vänner midsommar hos mor och far. Emma och jag var lekledare och alla lekar blev fantastiskt lyckade. Det bästa var att familjens nyaste tillskott vann tipspromenaden som enbart handlade om familjemedlemmar. Ganska komiskt.
Kvällen blev festlig och tung, men det var lätt värt att spendera lördagen på soffan. Så mycket som jag skrattade den kvällen har jag nog aldrig skrattat förr.

Igår tittade vi på film, och jag rörde så få muskler som möjligt under mer eller mindre hela dagen. Enda gången jag ansträngde mig minsta lilla var vid kvällningen då jag och Nils, Emma och Karl knallade upp till Cityhallen för att köpa kvällsmat. Emma tog yoggi, Karl en baguette och Nils och jag slog på stort och tog oss revben och potatissallad.

Idag har jag inte heller gjort många knop. Stumholmen låg vi på och glassade ett tag, därefter käkade vi. Jag hade en underligt craving efter oxpytt och rödbetor och så fick det bli. Nu skulle jag varit på gymet, men magen var inte på min sida. Har missat både zumba och core idag, jävligt surt om du frågar mig.

Känner mig halvt döende av trötthet. Lång jobbdag, många bollar i luften, lite tid och inget mat. Ingen bra kombination det där. Drog in potatis och morötter i ugnen, och i samma sekund fick jag en fefferoni av Nils och kände hur min Michel's-tarm skrek efter en kebabtallrik.

Men vem orkar engagera sig tillräckligt mycket för att ta sig det? Det är ju ändå 700 meter att gå. Lathög som jag är så fortsätter jag med potatisarna och ska sätta mig i soffan så fort de är klara. Sedan fortsätter planeringen inför midsommar på egen hand.

La mig i hyffsad tid men har sovit som en kråka. Har fått max fyra timmars sömn och nu ska jag iväg och jobba tio timmar. Bra blandning detdära.

Fick banning av mor idag, sådär på mammors vis med en underton av kärlek:
"DU MÅSTE BLOGGA IGEN!! Det är så jag vet vad du gör och jag har inte råd att hålla på och ringa varje dag nu när jag betalar för det. Min räkning blir skyhög, så nu får du börja igen! Bara vad du gör, inget avancerat, bara så jag slipper ringa."

Och eftersom jag är en duktig flicka som alltid gör som jag blir tillsagd börjar jag alltså igen.

Egentligen har det inte funnits någon direkt anledning till att jag slutade. Det var inte kul längre bara, tappade liksom gnistan och kände att det blev mer som ett måste än som ett nöje. Vi får se hur länge det håller nu!

Idag har jag jobbat sensen tur på förskolan, vilket innebär att jag jobbat till sex. Helt okej om man börjar 9.30, men mindre sugen på morgondagen då jag jobbar 7.30-17.45. Fast eftersom jag bara har två veckor kvar i Hässlegården, och dessutom världens goaste ungar så funkar det nog också. I augusti påbörjar jag ett nytt vik på Backsippan. Denna gången med stor chans till förlängning och eventuellt fast. Och i ett mångkulturellt område dessutom! En dröm!

Jag sa, efter att min förra distanskurs "samtal och skrivande i förskolan" slutade, att jag skulle ta en pluggfri termin - men eftersom denna jobbchansen kom så var jag tvungen att söka några till. "Flerspråkighet i förskola" och "Arabiska för nybörjare 1". Båda är sökta efter sista ansökningsdatum så vi får väl vänta och se, men jag har stora förhoppningar på båda.

Kvällen har bestått av planering inför midsommar då Emma och jag är lekledare. Jag ska renskriva några saker nu och sedan bums i säng eftersom klockan ringer 06.15 (jag tar 15 minuters sovmorgon imorgon).

Så blir man ledig, och vad händer? Man blir störtförkyld. Det ironiska är att jag senast i måndags sa till mina kollegor hur skönt det är att ha börjat jobba eftersom jag mer eller mindre aldrig blir sjuk längre.