Bedrövligt

En bloggfri helg. Det var helt fruktansvärt, konstligt nog. Inte haft bloggen särskilt länge, men är redan beroende. Hur bra är egentligen det?

Hela helgen har gått åt till att "flytthjälpa" (översättning: tränga sig på och börja bestämma bara för att man själv är så flyttsugen att det kryper i hela kroppen). De stunder jag varit stilla har varit vid måltider och vid sömn. Känns bra, men ovanligt - lat som man är.

Helgen har med andra ord varit finfin!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0