Detta var den första morgonen då min beslutsamhet gällande löpningen svek.

Klockan ringde halv åtta och Nisse skulle till jobbet. Tanken var att jag skulle göra som igår; cykla med honom fram till Bergåsa och där svänga av och ta mig till Västramarks löpspår för att vakna och få igång kroppen. Men idag när klockan ringde var jag så slut att jag precis orkade öppna mina ögon. För tre sekunder.

Så Nisse cyklade iväg till jobbet, jag hade börjat vakna till lite trots allt men orkade definitivt inte stiga upp så jag vände mig för att somna om. Lyckligvis har man småsyskon som inte är sena med att förstöra planer. Hinner precis slumra till när jag hör henne och killen skrika som idioter i rummet precis ovanför mitt. Och det pågår inte en minut, fem minuter eller tio minuter. En halvtimmes irriterande snorungsskrik senare ger jag upp och pallrar mig ur min varma renbäddade säng.

God morgon på er också.