Huga

Sanna och jag tittar rysare. Vi skrämmer upp varandra mer än filmerna skrämmer, vilket nästan är mer skrämmande. Mitt under en film när vi suttit och ojat upp varandra så blir vi (för en gångs skull) knäpptysta. Detta mitt i en spännande scen i filmen. Just då, JUST DÅ, hör vi hur något ramlar. Det liksom rasar och skrapar.

Tystnaden som uppstår är fruktansvärd. Vi vänder oss mot varandra, båda med frågan "Vad FAN var det?!" på läpparna. Pausar filmen och så följer en låååååång debatt om vem som ska ta reda på det.

Sanna antog att det var väskan.

Vi köpte den förklaringen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0