Och igen..

Ännu en gång dog min mp3, denna gången direkt efter frukost.

Någon gång mellan frukost och lunch såg jag en annan sommarvikarie som lyckligt strosade runt med sin mp3 tryggt i örat. Jag fick kväva en impuls att springa fram, dra pluggen ur örat på honom, slänga den på marken, stampa på den och ilsket skrika "FÅR INTE JAG FÅR INTE DU!!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0