Hemvägen

På väg hem från Tving, halvvägs till Rödeby ser jag och Jenny något som springer på vägen och vi har absolut ingen aning om vad det är. När vi är ungefär jämsides ser vi att det är en hund, en liten chihuahua. Jenny stannar och jag springer ut och försöker locka till mig hunden, tänk om den blir påkörd?

Bilarna stannade på båda sidorna av vägen och i mitten sitter jag med en hund som är precis livrädd och har ingen aning om vad jag ska göra. Rester mig och går fram till den närmaste bilen för att prata med föraren för att höra vad fasen vi kan göra, och hunden följer mig tätt intill. Tillslut sätter jag mig vid hunden igen och försöker lugna den.

Föraren säger efter ett tag att hon ser någon komma springandes på vägen. Jag reser mig och går mot henne, återigen följer hunden mig tätt i spåren. Jag stannar och frågar personen, som fortfarande är en bit bort, om det är hennes hund. Hon svarar irriterat ja och går mot oss. Hunden står i mitten mellan oss, tittar på henne, på mig och på henne igen. Sen lägger den svansen mellan benen och rusar tillbaka till mig. Ägaren kommer närmre och när hon bara är en liten bit ifrån oss springer hunden åt motsatt håll, mellan bilarna och allt. Det var det sista jag såg av dom, ägaren sprang efter.

Jag har mått psykiskt dåligt sen dess, haft magont och ont i bröstet och varit konstant gråtfärdig sedan dess. Jag vet inte om jag gjorde rätt, men vad kan jag göra när ägaren står framför mig? Vem fan låter en okopplad hund UTAN halsband få tillfälle att smita? Och vem FAN skrämmer upp sin hund så att denna hellre väljer att söka tryggheten hos en total främling än hos sin matte?

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, kan inte sluta fundera på det.
Vad skulle jag gjort?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0