Blev visst en lång dag idag också. Men det gör inget, för jag har så jävla kul (ursäkta språket).

Jag är så trött så ögonen snart går i kors, men vem har tid ens med det? Snart är tvätten klar och jag måste ner i källaren för att bära ner saker som ska ner till förrådet och upp saker som ska upp. Här ska plockas och pillas och pulas och donas för här ser ut som - ursäkta språket - fan.

Hittills har jag jobbat min mesdag, tagit ut hundarna, handlat, slängt sopor i mängder, sorterat papper som legat Ö V E R A L L T och satt in dem i pärmen och dessutom gjort halva disken. Två maskiner tvätt är på tork och ungefär NU bör nästa två laddningar vara redo. 

Det där med att morgonblogga verkar bli till en liten vana, trots att jag märker att inläggen blir tråkigare och tråkigare för varje dag. Jag följer temat och berättar att jag har öppning idag, min första sedan jag började. Pga sjukdom och schemaändringar har mina andra öppningstider försvunnit från mig. Men idag så.

Och idag ska jag gå hem bamsetidigt. För att göra ett tråkigt inlägg tråkigare kan jag berätta att jag då ska tvätta och försöka få bombnedslaget till lägenhet vi bor i se ut som ett hem. Wish me luck.

Idag har jag en riktig mastodontdag framför mig. 7.30-17.45. Det ska bli mäkta spännande att se hur detta går, inte nog med att vi mer eller mindre har full barnstyrka, jag har husstängningen också. Kommer nog gå fint, men jag lär däcka som en klubbad säl direkt efter middag och dusch. Kanske lika bra, har tidig tur imorgon.

Lampan i badrummet har lagt av. Den la av för några dagar sedan, men när Nils skulle fixa den sa det blinkblink och så lös den för full gas igen. Så kommer jag dit nu på morgonen, jag skulle både duscha och annat. Trycker på knappen och möts av bäckmörker. 

Men det måste jag ändå säga er: det är spännande att duscha i det svartaste svarta och hur sminket VERKLIGEN ser ut lär jag inte se förrän jag är på jobbet.

På tal om jobbet så börjar jag inte förrän 11 idag, sovmorgon när den är som bäst.

Magen har inte återställt sig sedan maginfluensan men jag är frisk och på benen. Igår var det fest för en kusins flickvän som fyllde år och dagen idag har bestått av besök hos mor och far och, tro det eller ej, plugg. Första uppgiften på distanskursen är inskickad och klar. Nästa ska jag börja med i tid.

Jag knallade som bäst runt i mina älsklingpyjamasbyxor som säkerligen hängt med sedan femte klass. Satte mig i soffan med lite te och hör RIIITSSCHH. Första tanken var "Herregud, jag tog sönder soffan!" Att något skulle hänt med mina byxor fanns inte på kartan.

Reser mig, tittar i soffan som är hel och fattar inte vad som kan ha varit fel. Får en liten rysning och inser att jag nog bör känna på byxorna. Där är en 15cm lång reva några centimeter från sömmen i baken. Ringde mamma och fick henne att lovalovalova att fixa dom, trots att hon undrade om det verkligen var nödvändigt. Vilken fråga va?

Jag har ansökt om mitt examensbevis. Nu är det klart och snart har jag på papper att jag inte längre är en lärarstudent, jag är en examinerad och färdig förskollärare. Förlåt för att jag tjatgnatältar detta om och om och om och om igen, men jag kan inte förstå det. Det känns fortfarande som att jag är på praktik. 

Fick min första lön igår - första steget mot att förstå. Nästa steg är att trycka examensbeviset under näsan på löneförhandlaren, för då ökar lönen!

I onsdags morse skulle jag haft husöppning och gick upp 04.30. 05.00 satt jag hukad över toalettstolen och kramade de sista aningarna av tisdagsmiddagen ur tarmarna. Välkommen maginfluensan. Fick sjukskriva mig för resten av veckan, men spydde lyckligtvis bara onsdagen. Igår mådde jag mycket bättre, fick i mig lite mat och behöll den. Idag var tanken att jag skulle vara frisk. Jag har inte spytt, men jag mår konstant illa. Hade förmodligen lite för höga förhoppningar. Men jag är på rätt väg åtminstone, det är det som räknas.

Sitter på jobbrasten och går igenom min vanliga rutin med internetsidor. Har stängning idag så ska stanna till fem, därefter ska jag gå på stan en snabbis och sen käka och träna. Magen är betydligt bättre idag, troligen var det bara vad Nils kallar matslarv. Jag äter, fast jag äter inte vettigt.

Har varit på mitt hittills roligaste och mest intressanta personalmöte med låg humor och en mängd otroligt roliga och häftiga experiment. Tiggde till mig en massa lektips också.

För tillfället sitter jag nerslagen i datorstolen. Tanken var att jag skulle vara på gymmet nu, men magen är i extrem obalans och jag vägrar riskera att lägga en pizza över träningsmaskinerna. Istället sitter jag och käkar hälsoblåbärsfil med banan och ber till varenda gud jag känner till att obalansen beror på dåligt matintag och inte maginfluensevirus.

Mamma:

Glömde handlalappen och fick veta att mötet inte alls börjar klockan 17, utan klockan 18. Det är alldeles lysande, för då hinner jag mycket mer av allt jag ska göra. Om jag inte hade glömt den förjordade handlalappen vill säga.

Efter en natt med alldeles för lite sömn ska jag inte bara jobba, jag ska på personalmöte också.

Så dagen ser ut såhär:
07.30-12-30 Jobba (75%, gotta love it)
12.35 - Hem till vovvarna och kissa av dom
13.00 - Handla
13.30 - Leta parkering
13.40 - Sova (order från Nils)
14.30 - Hemligheter
16.00 - Käka
16.30 - Köra tillbaka till jobbet
17.00-20.00 - Personalmöte
20.30 - Leta parkering
20.40 - Helst träna, duscha och blablabla.

Men jag har sovmorgon på tisdag så det är inga problem. Vad som däremot är ett problem är att jag precis insåg att det snöar igen. Kanske borde gå till bilen lite tidigare, vet inte om det pågått hela natten?

Eftersom Nils ockuperade datorn igår efter träningen passar jag på att sätta mig här enda tiden jag VET att jag får ha den ifred - innan 8.00. Blir en liten morgonblogg om egentligen ingenting. Jag borde gå till bilen nu, den är säkert fryst och behöver skrapas. Men det blir ett problem om fem minuter.

Nu tänker jag sitta här och berätta att jag har träningsvärk. Och att jag älskar det. Och att jag minsann aldrig mer ska säga att något ska bli en vana och göras regelbundet, hur mycket jag än vill. Jag har upptäckt att såfort jag säger det upphör det att hända. Dagens stora insikt och klockan har inte ens tryckt sig förbi 7.30.

Och just det, igår fick jag säga till en pojke på skarpen eftersom han inte lyssnade. Svaret blev "Jag tycker du ska ta bussen och åka hem nu". När jag berättade att jag körde bil blev han jättelycklig och undrade vilken färg den har. Jag älskar barn.

Och på tal om det; time for work. (Mohaha, jag är inte på praktik, jag jobbar)

Nils sitter och skaver sönder fingrarna mot spelkontrollen. Eftersom kvällsplanerna försvann bestämde han sig för att spela fifa. Istället sitter jag och skaver sönder tangenterna. Vi är ett ytterst socialt par.

Jämnade ut gårdagens långa dag med att få sovmorgon idag. Jag älskar oregelbundna tider.

Tanken var att det skulle blivit spelkväll ikväll, men pga sjukdom blir det inte av. Istället blir det mys, te och senare träning.

Laddar inför dagen. Jag har en 75%tjänst men ska jobba från 7.30-17-15, och det känns faktiskt väldigt kul. Min första stängning och min första övertid. Lite trött är jag ändå, och jag lyckades peta in mascara i ögonen, men humöret är på topp. Idag kanske jag till och med kan få tag i en parkering.

Imorse skulle jag och Nils upp samtidigt och eftersom vi mer eller mindre skulle vara hemma samtidigt ville jag ta upp något på tining redan nu. Ingenting är så jobbigt som att komma hem sent och inte ha något tinat till middag. Nils svarade med hundra suckar och slutligen sa han; vi äter ute.

Idag har jag haft min första jobbdag. Det känns inte riktigt sant. Hela dagen har det känts som att jag varit på praktik och snart ska börja med uppgifter eller som om jag hela tiden måste be en handledare om konstruktiv kritik, men så kommer jag på att nej. Jag jobbar här. Jag har fullt ansvar, är fullt kapabel och är en utbildad examinerad förskollärare med en jävla massa kunskap som ska användas. Och jag är så äckligt stolt över mig själv.

När jag kom hem, återigen med läxor i huvudet, slog det mig att jag är ledig. Min fritid är nu min, inte skolans eller hemuppgifters. Min. Jag firade min nyvunna frihet med att putsa våra fönster. Det gjordes med hjärtat i halsgropen då jag till och från hängde utanför fönsterna för att komma åt att vända dem ordentligt. Men de blev fina.